Paus.
-Nej, det tar tre timmar och fyrtiotvå minuter.
Lejon hoppar in i sin bil, samma bil jag träffade honom i första gången, och kör från Sin Stad till Min Stad, med den enkla anledningen att för under några timmar, hålla mitt huvud i sitt knä och berätta alla sagor han kan för mig.
Han åker alla dessa 398 kilometer, bara sådär.
Vi har inte pratat på jättelänge, men det krävdes inte mer än ett Hej Lejon för att han ska linda in mig i stora ord, stor förståelse och mängder av blekröda facebookhjärtan. På några sekunder öppnar han mig och mitt musseljag släpper spärrarna och låter pärla efter pärla rulla fram.
Vi har inte pratat på jättelänge, men det krävdes inte mer än ett Hej Lejon för att han ska linda in mig i stora ord, stor förståelse och mängder av blekröda facebookhjärtan. På några sekunder öppnar han mig och mitt musseljag släpper spärrarna och låter pärla efter pärla rulla fram.
Han skriver någon verklighet som inte går att applicera alls på mig, på dig och mig, men jag har inget annat ikväll så jag köper den. Rad efter rad i ett chattfönster hjälper han till att minimera oss. Eller vad vi upplevt, han får mig att förstå att det bara är fantasier i en karg verklighet. Han säger åt mig att minimera kärlek till sex.
Vi gör det Svanka!
Vi minimerar kärlek till sex.
Det känns bra. Inte rätt, kanske, men bra. Och det kommer fungera.
Vi gör det Svanka!
Vi minimerar kärlek till sex.
Det känns bra. Inte rätt, kanske, men bra. Och det kommer fungera.
Och kanske kommer jag att älska med honom ikväll.
När orden mellan oss försvinner, när allt är sagt. När han övertygar mig om att jag är vacker och värdefull, när han vinklar sitt huvud mot mitt och sakta vaggar våra pannben mot varandra, då kommer hans hand leta sig upp mot min nacke, jag kommer röra mig millimetervis och möta hans läppar, långsamt öppna mina, släppa in hans tunga.
Han kommer fatta mitt ansikte med två händer och kyssa mig vimmelkantig, se till att allt vett och sans försvinner ur mig tillsammans med alla spår av tomhet.
Han kommer fylla mig, och jag kommer inte bara tillåta det utan även välkomna det.
När orden mellan oss försvinner, när allt är sagt. När han övertygar mig om att jag är vacker och värdefull, när han vinklar sitt huvud mot mitt och sakta vaggar våra pannben mot varandra, då kommer hans hand leta sig upp mot min nacke, jag kommer röra mig millimetervis och möta hans läppar, långsamt öppna mina, släppa in hans tunga.
Han kommer fatta mitt ansikte med två händer och kyssa mig vimmelkantig, se till att allt vett och sans försvinner ur mig tillsammans med alla spår av tomhet.
Han kommer fylla mig, och jag kommer inte bara tillåta det utan även välkomna det.
Kanske kommer han bryta ner mig till beståndsdelar och jag kommer gråta. Han kommer prata om fascinerande saker och hela den här natten är världen vacker.
Han kommer bygga ihop mig och jag kommer skratta.
Sedan, när vi vaknar.
Då gör vi som vi bestämt och minimerar. För även det som ryms i en handflata kan vara svårt att hantera.
Han kommer bygga ihop mig och jag kommer skratta.
Sedan, när vi vaknar.
Då gör vi som vi bestämt och minimerar. För även det som ryms i en handflata kan vara svårt att hantera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar