Om den här bloggen

Jag vet inte om någon hittar dessa ord, jag har ingen aning.
Jag har så många andra forum där besökare räknas, där statistik blir skriven och ip-adresser spårade, men inte här. Kanske vill jag inte veta, kanske blir det ärligare om jag bara håller mig svävande och ingen vet vem jag är.
Kanske vet du ändå, kanske går det att lista ut?

Det har blivit en blogg om min relation till Farlig. Men det kommer handla mer om Rätt, för Rätt sitter på en biljett till Sverigeliv, han har packat en gigantisk orange resväska med sina tillhörigheter, redo för att starta sin vardag här, igen.
Och jag vet att han kommer för mig, för att visa mig min betydelse utan att jag krävt det. Jag vet att han kommer för att bygga ett oss, jag vet att han kommer för att han känner hur jag glider honom mellan fingrarna.
Farlig vill inte ha mig på det sättet, han vill ha mig på alla sätt, men inte det riktiga, inte det verkliga. Men jag kan inte släppa honom och Rätt anar även om han inte vet hela historien.

Men jag vill att ni som läser, om ni läser, ska lära känna mig. Och genom mig oss, dem jag träffar, de jag söker mig till. Alla underbara personligheter i mitt liv, dem ska jag porträttera här i en tyst hyllning.
Men just nu är det Farlig. Och jag rotar upp gamla känslor för att du som läser det här ska ana vad jag känner och inte bara vifta bort Någontinget som dumheter.

Fast det här är bara lite ord om oss. Jag är vilsen när jag backar från min egen vardag, men när jag står där, mitt i himlastormande känslohav framför Farlig eller med Rätts starka hand mot mitt ryggslut, då vet jag precis vad jag vill, varje gång.